Hälsingelagens ställning mellan väst och syd, och mellan kung, kyrka och lokala traditioner

Hälsingelagens ställning mellan väst och syd, och mellan kung, kyrka och lokala traditioner älsingelagen (hl) har inte tilldragit sig många forskares intresse genom åren. Endast enstaka artiklar går att påträffa, som behandlar denna landskapslag. Två översättningar av lagen finns, en av Johannes Kjellström från 1909 och en av Elias Wessén från 1940, härutöver finns en filologisk doktorsavhandling av O.F. Hultman från 1908 om språket i den handskrift vi äger av lagen. Jag tror att det är allt. Anledningen till denna styvmoderliga behandling torde vara vetskapen att Hälsingelagen i sin nuvarande, eller rätttare dåvarande, utformning är baserad på Upplandslagen, eller bättre, är avhängig den senare, där redaktören eller redaktörerna har använt sig av Upplandslagen när man redigerat och skrivit ned Hälsingelagen. Några har menat att Hälsingelagen helt enkelt endast är en redaktion av Upplandslagen -vilket är fel -varför den antagligen inte ansetts så intressant att beforska. Som jag hoppas kunna visa i detta föredrag är dock en sådan utgångspunkt synnerligen oklok. Och det särskilt om man vill utröna hur våra äldsta lagar tillkom -en fråga som har diskuterats inom forskningen under lång tid men som i princip gäckat forskarna