Abstract
I det här föredraget kommer jag att undersöka tingets roll i det fornnordiska samhället i allmänhet och mer specifikt för Eidsiva lagtingområde. De skandinaviska tingen, som hölls utomhus, fungerade både som parlament och domstolar. Ordet ting (Þing) betydde både ”tid” och ”möte” och termen kan därför översättas som en ”samling som hålls på en fast tidpunkt”, och det är just detta som framkommer klart och tydligt i källmaterialet.
Vikingtiden var huvudsakligen muntlig kultur, och därför finns det naturligtvis få direkta källor som talar om lag och rätt. Tingen finns dokumenterade i några vikingatida runinskrifter, men framför allt i sagor och lagar från 1200- och 1300-talen. Detta betyder inte att lagstiftning och juridisk praxis inte fanns under vikingatid. Tvärtom är lag och konfliktlösning nyckelelement för ett fungerande samhälle och de finns därför i varierande form hos alla folk, något som antropologer har visat sedan slutet av 1800-talet.
Vikingtiden var huvudsakligen muntlig kultur, och därför finns det naturligtvis få direkta källor som talar om lag och rätt. Tingen finns dokumenterade i några vikingatida runinskrifter, men framför allt i sagor och lagar från 1200- och 1300-talen. Detta betyder inte att lagstiftning och juridisk praxis inte fanns under vikingatid. Tvärtom är lag och konfliktlösning nyckelelement för ett fungerande samhälle och de finns därför i varierande form hos alla folk, något som antropologer har visat sedan slutet av 1800-talet.
Translated title of the contribution | The role of the Thing in Viking Age society: a background to the Eidsivatinget and Eidsiva legislative area |
---|---|
Original language | Norwegian/Norsk |
Title of host publication | Eidsivatinget - Den norske tingtradisjonen gjennom 1000 år |
Editors | Jørn Øyrehagen Sunde, Brage Thunestvedt Hatløy |
Place of Publication | Bokmål |
Publication status | Published - 30 Sept 2022 |